Sveriges Radio klagar på Klägget

Sveriges Radio fick kritik för att de lät en stiftelse som samarbetar med friskolejätten Academedia utforma ett quiz om friskolor som uppfattades som vinklat. Dagens ETC publicerade en kritisk artikel som SR försökte bemöta, och Klägget gjorde en uppföljning. SR har begärt en replik på vår artikel som publiceras här nedan.

Direkt efteråt i texten svarar Kläggets chefredaktör Max Andersson att de har fel.

Bild med texten: "Sveriges Radios replik:"

Kläggets publicering om Sanningens ögonblick bygger på ett flertal missuppfattningar och rena sakfel.

Sanningens ögonblick är en serie som Sveriges Radio gör för att lyfta fram fakta om valets viktigaste ämnen utan att politisera dem. Metoden bygger på att vi genom att ställa en stor mängd frågor tar reda på var de största glappen finns mellan vad svenskar tror och hur verkligheten ser ut. Det är så frågorna som finns i quizet tagits fram och vi har valt att vara metoden trogen i alla frågor i alla ämnen just för att inte urvalet ska bli vinklat åt något håll. Utifrån quizfrågorna gör vi sedan ett fördjupande program där vi ger mer fördjupning om veckans tema med olika experter och berörda.

Gapminder är inte partner till Academedia

Det finns inget ekonomiskt eller juridiskt samarbete mellan dessa parter. Detta har varit avgörande för Sveriges Radios bedömning att Ola Rosling kan medverka i Sanningens ögonblicks skoltema. Gapminders verktyg och metoder finns tillgängliga till både företag och myndigheter i hela världen och både kommunala skolor och friskolor använder Gapminder i undervisningen av lärare och elever. Att Gapminders verktyg används på detta sätt påverkar inte hur vi ser på dem eller deras möjlighet att vara expert.

Sveriges Radio utformar det slutliga quizet

Det är fel att quizet utformas av Gapminder. Det som är sant är att vi tar fram faktaunderlaget tillsammans med stiftelsen Gapminder. De har en metod där vi, via en egen stor opinionsmätning via Novus, letar upp precis de områden där vi svenskar oftast har fel, missuppfattar saker eller går på gamla fördomar. Allt är noga faktagranskat. Vi använder oss av offentlig, officiell statistik och rapporter från myndigheter ex SCB, BRÅ etc och uppgifterna kontrolleras med flera, av varandra oberoende experter. Sveriges Radio står sedan för urvalet och den slutliga utformningen av de frågor som ska vara med i quiz och program.

Skolfrågorna är neutralt utformade

Vi bedömer inte att vi har ett fokus på friskolor för att två av fem frågor berör dem. Som jag skrev i inledningen testar vi hundratals frågor, med olika formuleringar och många svarsalternativ och utifrån dem har vi valt de frågor där flest svarade fel. Vi har i alla lägen sedan behållit de svarsalternativ som de flesta valde för att visa var glappet i uppfattningar är som störst. I fallet med friskolornas vinster var det alltså färre som trodde på mindre vinster än 5% i de första publiktesterna, medan betydligt fler trodde att vinsterna var mellan 12 och 27% av omsättningen, därav att detta blev alternativen i just den frågan.

Detsamma gäller frågan om i hur många kommuner det inte finns friskola med högstadium. Det rätta svaret är 170 och huruvida det är positivt eller negativt tar vi inte ställning till. Ni tycker tydligen att denna siffra på något sätt gynnar friskolorna, men en lika möjlig tolkning är att detta visar att systemet inte fungerar eftersom så många kommuner inte får del av den mångfald av skolor som systemet är tänkt att bidra med.

Frågorna är neutralt ställda och om man tolkar dem på annat sätt säger det något om vanan att politisera fakta, alltså precis det som Sanningens ögonblick är tänkt att motverka.

FAKTA OM SANNINGENS FAKTA

En serie för med fokus på fakta

Sanningens Ögonblick är ett nytt programformat i P4 där lyssnarna tillsammans med programledare, experter och statistik får testa sina kunskaper i viktiga samhällsfrågor. Med quiz, fördjupning och samtal vill Sveriges Radio bidra till ett mer faktabaserat samtalsklimat inför valet 2026 – utan att ta politisk ställning. Varje lördag under sex veckor fördjupar vi de ämnen som väljarna anser är viktigast inför valet under en timmes program.

Dessa finns att lyssna på i efterhand i appen Sveriges Radio eller på sajten Sanningens ögonblick.

Claes Bertilsson

Presschef/kommunikationsenheten

Bild med texten: "Klläggets svarsreplik:"

Kläggets chefredaktör svarar

SR:s friskolequiz har fått kritik för att vara vinklat till förmån för friskolorna av både Tankesmedjan Balans och Dagens ETC.¹ I vår artikel säger vi uttryckligen att quizet i sig kanske är en skitsak. Men vi sätter in det i sammanhanget att public service har gått allt mer åt höger för att anpassa sig till ytterhögerns högljudda kritik. Det kanske är där skon klämmer.

I repliken påstår SR:s presschef Claes Bertilson att vår text innehåller ett “flertal missuppfattningar och rena sakfel”. Det är hårda ord. Men i repliken kan han inte visa det.

1. Gapminder och Academedia är partners

Bertilsons påstående att Gapminder och Academedia inte är partners stämmer inte. Academedia skrev ett pressmeddelande om deras samarbete på FN-dagen 2025.² Gapminders Ola Rosling spelade in en video, där han framstår som mycket glad över samarbetet där tusentals lärare får använda deras verktyg.³ Det är oklart om projektet kommer att underlätta Gapminders fundraising, men verkar helt klart som att han såg det som en fjäder i hatten.

Samarbetet kanske inte är så betydelsefullt att det diskvalificerar Gapminder från att tala om svensk skolpolitik – men det är inte ett sakfel att de är partners. När Gapminder utformar ett quiz som är vinklat till förmån för friskolorna är det rimligt fråga om partnerskapet har påverkat.

2. Gapminder utformade quizet

När det gäller påståendet att Gapminder inte utformat quizet så är det förbryllande. I avsnittet på Sveriges Radio presenterar den andra programledare Ola Rosling med orden: “Ola, det är du som har grävt fram alla fakta, det är du som har knåpat ihop de kluriga frågorna.”⁴

I repliken understryker Bertilson att redaktionen varit inblandad och valt ut vilka frågor som ska vara med. Något annat hade varit konstigt. Men det är ingen tvekan om att Gapminder har spelat en stor roll för utformningen.

3. Vinklade frågor

När det gäller Bertilsons påstående att frågorna skulle vara neutralt utformade så är det en bedömningsfråga. Men för mig är det uppenbart att de två frågorna är vinklade till friskolornas förmån.

När lyssnarna får höra att människor i allmänhet överskattar friskolornas vinster så gynnar det friskolorna. När de hör att friskolor inte finns på högstadiet i 170 kommuner skapar det ett intryck av att problemet är mindre än det är.

Det bestående intrycket som stannar kvar i lyssnarens hjärna när siffrorna glömts bort är att friskoleproblemet inte är så illa som folk tror.

Det här är definitivt inte ett sakfel från vår sida.

Bristande saklighet från SR

Fakta om politiska konfliktfrågor svävar inte i ett neutralt vakuum – de är alltid ett urval som behöver tolkas och sättas in i ett politiskt sammanhang. Det är en viktig del av journalistikens uppgift.

Det är anmärkningsvärt att SR reagerar så starkt mot vår artikel när de inte kan visa på ett enda sakfel. Jag har mycket mer att säga om både programmet och frågorna. Men ett svar ska vara kortare än repliken.

Så jag nöjer mig med att konstatera att SR knappast hade kunnat sända sin replik i radio utan att riskera en fällning i granskningsnämnden för bristande saklighet. Den här repliken är ännu ett tecken på att högerns organiserade kampanjer mot public service tyvärr har gett resultat.

Max Andersson
chefredaktör granskningsinstitutet Klägget

Noter

Fler artiklar om Friskolor:

Tidöregeringen, Engelska skolan och Luxemburgs flagga. Kläggets montage.