Idag offentliggjordes utredningen om framtiden för SVT och Sveriges Radio. Utredningen är djupt oenig, och har fått kritik för att regeringspartierna har böjt sig för SD. Utredningen sätter de kommersiella medierna före allmänhetens intresse, och ordförande Göran Hägglund (KD) är lobbyist på en firma med hemliga kunder.

Utredningen om public service framtid är djupt oenig, och de fyra oppositionspartierna har skrivit långa och kraftiga reservationer. ¹ Utredningens förslag har också fått hård kritik från andra. Den kände demokrati-debattören Jan Scherman som varit chef på TV4 har till exempel varnat för omfattande nedskärningar, politisk styrning och att SD:s mediapolitik fått genomslag. ²

Public service står inför stora nedskärningar. Utredningen föreslår att de bara ska få en liten höjning av budgeten som inte kompenserar för inflationen och väntade kostnadsökningar. Regeringen försöker  försvara sig med det svaga argumentet att det är en överdrift att kalla det “slakt”, men hundratals tjänster kommer att sägas upp och program läggas ned. ³

SD får belöning för att de smutskastar public service

Sverigedemokraterna är nöjda med utredningen, och särskilt med kraven på mer granskning. SD bedriver en intensiv propagandakampanj på sociala medier där de lyckats övertyga sina väljare om att public service är vänstervinklat eftersom de inte driver SD-propaganda.

“– Public service uppfattas som politiskt vinklat ibland, vilket blir ett problem när debatten blir allt mer polariserad. Därför föreslår vi att granskningen av bolagens partiskhet ska bli mer omfattande,” säger SD:s ledamot i utredningen Alexander Kristiansson.” ⁴

SD:s förtalskampanj mot public service belönas nu av utredningen, som skriver att man ska ta särskild hänsyn till de missnöjda SD-väljarna.

“…förtroendet för public service-företagen är av yttersta vikt och att det ligger ett stort ansvar på företagen att nå de som i dag har ett lägre förtroende eller som saknar en relation till public service,” skriver utredningen. ⁵

Utredningen lyfter också särskilt behovet av det de kallar ”opartiskhet”. Det låter bra. Men i praktiken betyder det att om någon påpekar att SD ljuger om något  så behöver programledarna avbryta och skjuta in ett “Men nu är inte SD här och kan försvara sig.” ⁶ Det är inget annat parti som behandlas med sådana silkesvantar, men så har de andra partierna heller inga trollfabriker som ylar varje gång partiet får kritik.

Sverigedemokraternas ledamot i utredningen är även väldigt nöjd med att de fått igenom en skrivning om att public service ska spegla “hela befolkningen” istället för som tidigare “en variation i befolkningen”. Skillnaden kan tyckas liten, men det är ett politiskt kodspråk för att osynliggöra minoriteter.

”– Vi menar att bolagen ska spegla hela befolkningen och inte göra skillnad på gruppen. För mig personligen har detta varit en mycket viktig fråga då exempelvis kvotering baserat på kön och hudfärg och att göra skillnad på olika grupper inte är någonting som tillhör ett modernt samhälle”, säger Alexander Kristiansson (SD)”. ⁷

Företagslobbyisterna trycker på för att försämra public service

Men det är inte bara Sverigedemokraterna som har skäl att vara nöjda. Även mediebranschens lobbyister har skäl att glädjas. Branschorganisationen  Tidningsutgivarna (TU) ser public service som en konkurrent och har tryckt på för att den ska försämras. Utredningen går dem delvis till mötes.

För bara några år sedan brukade SVT och SR publicera textversioner av sina nyheter. Det var bra för människor med synproblem, det gick snabbt att läsa, och gjorde också nyheterna lätta att hitta med sökmotorer. (Här på Klägget har vi nytta av detta än idag.) Men Tidningsutgivarna var oroliga för att det konkurrerade med deras nyheter, och de fick med sig regeringen. Idag publicerar public service oftast bara korta sammanfattningar som inte ger så mycket. Mediabranschens lobbyister trycker på för att det ska bli ännu sämre, och krävde att SVT inte ska få använda mer än 90 ord text per artikel.  ⁸

De traditionella medierna har allvarliga ekonomiska problem eftersom Meta och Google har lyckats ta över en del av annonsmarknaden. Det är illa. Men det är inte ett problem som man kan lösa genom att försämra public service. Enligt ett upprop från akademiska experter finns det inte heller något vetenskapligt stöd för uppfattningen att public service tränger undan kommersiella medier. ⁹

Lyckligtvis har Hägglund och resten av Tidöpartierna sagt nej till medielobbyisterna mest extrema krav, men det finns ändå skrivningar i utredningen som utsätter SVT och SR för ett tryck om att använda ännu mindre text på sina hemsidor än idag.

Kommersiella medier är rädda för konkurrens

Vissa kommersiella medier som finansierar sig med prenumerationer ogillar att det finns en skattefinansierad public service som människor kan få nyheter på utan att betala extra. Istället för att konkurrera med kvalitét och att ge något särskilt till olika målgrupper, trycker de på för att försämra public service kvalitet och göra den mindre tillgänglig.

Det är i det ljuset man kan se att utredningen uppmanar public service att vara återhållsamma med publicering på sociala medier. När SVT och SR sprider sina nyheter på plattformar som Facebook där människor finns så finns det ju risk att fler människor läser dem.

Varför får en lobbyist med hemliga kunder leda en statlig utredning?

Nu ligger utredningen på regeringens bord, och det blir spännande att se vad de gör med förslagen. SD kommer trycka på för ännu mer politisk styrning. Vi kommer säkert få höra mer om detta i framtiden.

Men jag vill bara upprepa hur konstigt att en så här viktig utredning leds av en lobbyist som arbetar på en firma med hemliga kunder. Göran Hägglund är visserligen framför allt en vårdlobbyist, men han jobbar bredare än så. ¹⁰ Vi kan heller inte veta vilka medieföretag som hans firma Reform Society arbetar med.

Därför kan vi tyvärr inte veta om Göran Hägglund har en intressekonflikt. För att travestera förra folkpartiledaren Jan Björklund berömda ord om rysk gas: Det finns två problem med hemliga kunder. Det ena är att de är kunder. Det andra är att de är hemliga.

Problemet med lobbyister som är aktiva politiker går mycket djupare än risken för intressekonflikter. Lobbyister lär sig att se samhällsfrågor från företagens perspektiv och att sätta deras vinster före allmänintresset. Det är möjligt att utredningen skulle ha satt mediaföretagens vinster framför allmänhetens tillgång till information, även om den  inte letts av en lobbyist för kommersiella särintressen. Det kan vi inte veta.

Men lobbyister med hemliga kunder är djupt olämpliga som statliga utredare.

1. https://www.regeringen.se/contentassets/e5718396c8b74e59b18bc52420332a14/sou-2024_34_pdf-a_webb.pdf ↩︎
2. https://www.dn.se/kultur/jan-scherman-regeringen-vill-slakta-public-service-och-inskranka-dess-oberoende/ ↩︎
3. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/QMoj4Q/presstraff-om-public-service-framtid ↩︎
4. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/RzROPa/tidopartierna-om-public-service-framtid ↩︎
5. sid 217 i utredningen: https://www.regeringen.se/contentassets/e5718396c8b74e59b18bc52420332a14/sou-2024_34_pdf-a_webb.pdf ↩︎
6. https://www.journalisten.se/debatt/angreppen-pa-public-service-har-gjort-det-i-princip-omojligt-att-kritisera/ ↩︎
7. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/RzROPa/tidopartierna-om-public-service-framtid ↩︎
8. Utredningen skriver om att Tidningsutgivarna tryckte på för detta. ↩︎
9. https://www.svd.se/a/kwJRgk/politisk-splittring-kring-public-service-ar-djupt-olyckligt-skriver-forskare ↩︎
10. https://klagget.nu/2024/05/07/vardlobbyisten-goran-hagglund-far-bestamma-om-vardforbundets-stridsatgard-ar-laglig/, https://dagensopinion.se/artikel/goran-hagglund-byter-byra/ ↩︎