CETA-avtalet kan göra det dyrare att bli av med bolagsskolan

Storföretagen försöker inte bara påverka politiken med hjälp av lobbyister. De har också lobbat fram handelsavtal som gör att de kan stämma länder om politikerna tar beslut som hotar deras vinster. Ett av de avtalen kallas CETA, och där börjar det nu hända saker igen. I praktiken innebär det att risken ökar för att Sverige i framtiden blir stämt på miljardbelopp av gruvbolag och skolägare.

Nyligen kom EU och Kanada överens om en ny “tolkning” av CETA-avtalet. Syftet är att öka trycket på de sista EU-länderna att godkänna avtalet.

Det mesta av CETA-avtalet mellan EU och Kanada började gälla redan 2017, men de kontroversiella reglerna om investeringsskydd som gör att företag kan stämma stater har fortfarande inte trätt i kraft, eftersom tio EU-länder inte godkänt avtalet. Den nya “tolkningen” ¹ är en kort text på bara några sidor och innebär ingen stor förändring i sak. Men den ökar trycket på de kvarvarande länderna att godkänna. ²

Företagens vinster kommer fortfarande först

Den nya tolkningen ändrar inte avtalet juridiskt, men innehåller en del vackra ord om framförallt klimat. Texten har kritiserats för att den fortfarande är otydlig och lämnar öppnat för företagsvänliga tolkningar. ³ Och framförallt löser den inte grundproblemet att avtalet värderar företagens vinster högre än demokratiska länders rätt att ta fullt rimliga politiska beslut.

Klägget intervjuade handelsexperten Rikard Allvin, som har skrivit boken “Frihandelns Fångar”. Han är kritisk till både tolkningen och investeringsskyddet i sig.

– Det blir lite mindre dåligt. Det blir lite tydligare vad domstolen behöver ta hänsyn till, men de har fortfarande inte lyckats förklara varför det här behövs, säger Rikard Allvin.

– Det är fortfarande obegripligt varför det här investeringsskyddet ens ska finnas mellan EU och Kanada som ju redan har fungerande rättssystem, fortsätter han.

Sverige kan bli stämt på miljardbelopp

Reglerna om investeringsskyd, ofta förkortade ISDS, finns i flera olika handelsavtal och har fått hård kritik eftersom utländska företag får rätt att stämma ett land i specialdomstolar om landet tar beslut som minskar värdet av företagets investeringar.

Den ursprungliga avsikten var att skydda företag mot diskriminering och korruption, men reglerna har också använts mot lagar till skydd för miljö, hälsa och välfärd.

Ett känt exempel är att Italien tvingades betala 210 miljoner pund till ett brittiskt bolag för att de förbjudit kustnära oljeborrning i Adriatiska havet. Bolaget hade bara investerat 33 miljoner, men summan baserades på prognoser om framtida vinster. ⁴

Om CETA-avtalet träder i kraft fullt ut är det till exempel stor risk att Sverige kommer att behöva betala stora belopp till kanadensiska gruvbolag om de får nej till ansökningar om att starta en gruva, även om avslaget beror på miljöskäl. ⁵ Sverige är redan med i ett investeringsskyddsavtal på energiområdet, och för några år sedan blev Sverige stämt på 17 miljarder för att vi förbjudit uranbrytning. ⁶ Men den stämningen sprack lyckligtvis på att företagets hemland inte hade godkänt avtalet. ⁷

Med CETA kan ägare stämma Sverige om vi gör något åt friskolornas vinster

Det finns ett undantag för utbildning i CETA-avtalet, men enligt handelsexperten Rickard Allvin så gäller det undantaget inte investeringsskyddet. ⁸ Det innebär att om Sverige förändrar vårt unika system med vinstdrivande friskolor så kan vi tvingas betala ersättning till kanadensiska skolägare.

CETA-avtalet kan leda till skadestånd även om man bara ändrar reglerna för hur mycket skolpeng friskolorna ska få. Det kan ju leda till att företagen får mindre vinster.

Sverige håller nu på att utreda om vi ska ändra skolornas finansiering så att friskolor inte längre blir överkompenserade. Det finns chans att regeringen behöver föreslå en förbättring, trots att en av de utredningar som har frågan på sitt bord leds av friskolejätten AcadeMedias ordförande Håkan Sörman. Men om CETA-avtalet hinner träda i kraft fullt ut innan förändringarna klubbas är det risk att staten blir skadeståndsskyldig.

Risk för stora kostnader

Det är oklart hur mycket det kan kosta. En rapport för några år sedan uppskattade värdet av friskolorna till 10-13 miljarder, men det är antagligen lågt räknat. ⁹ Investeringsskyddets kostnader beror på hur många friskolor som ägs av kanadensiska företag, och hur mycket vinster de går miste om. Avtalet gäller också amerikanska företag med affärsintressen i Kanada. Det kan komma att handla om miljarder.

Det är inte heller säkert att Sverige förlorar om vi blir stämda. Rättegångar är osäkra. Men risken att ett land blir stämt innebär att länder avstår från att fatta beslut som hotar företagens vinster.

Sverige har tyvärr redan godkänt CETA-avtalet. Men motståndet är fortfarande starkt i många länder, och det kan dröja länge innan avtalet träder i kraft, om det någonsin gör det. Men det är lika bra att rappa på med att styra upp marknadsskolan innan vi behöver betala några miljarder i onödan.

Företagens vinster kommer fortfarande först

Sverige kan bli stämt på miljardbelopp

Med CETA kan ägare stämma Sverige om vi gör något åt friskolornas vinster

Risk för stora kostnader

Noter