”Klägget avslöjar: Sjuka knepet politiker kan använda för att ta emot hemliga pengar”
I Sverige kräver antikorruptionslagstiftning att politiker ska redovisa sina donationer. Men nu har vi upptäckt ett nytt kryphål som gör det enkelt för politiker att ta emot pengar i hemlighet.
Idag är det första juli och enligt Insynslagen ska partier och politiker redovisa sina bidrag och intäkter för 2025 till Kammarkollegium senast idag.1 Tack vare årets redovisningar har tidningen Flamman redan kunnat avslöja att det extrema populistpartiet Örebropartiet fått fem miljoner kronor från en av ägarna till IT-bolaget Mullvad.2
Men redovisningarna berättar inte om alla politiska bidrag. Riksdagen har nyligen beslutat om flera skärpningar av lagen som täpper till flera kryphål och träder i kraft nästa år.
Men riksdagen missade en viktig sak. Lagen är nämligen otydlig om vad som gäller när en ledamot tar emot donationer via ett eget aktiebolag. Vi frågade Kammarkollegium hur de tolkar lagen och fick svaret att gåvor och intäkter som går via bolag inte ska redovisas.
– Aktiebolag är inte redovisningsskyldiga och en ledamot är inte skyldig att redovisa intäkter som ett aktiebolag har tagit emot, svarade en av Kammarkollegiets tjänstemän via e–post.
Tjänstemannen har tidigare varit expert i den utredning som tog fram den nya Insynslagen.
Ny tolkning?
Enligt vad vi förstått har myndigheten tidigare varit osäker på vilken praxis som gäller för redovisningarna, men när vi frågade kom svaret snabbt.
Den här tolkningen som Kammarkollegiet nu verkar ha gjort innebär att en politiker som inte vill skylta med att de tar emot pengar från till exempel tobaksindustrin eller ett oljebolag bara behöver be dem att skicka pengarna till politikerns aktiebolag. Det är ett sjukt enkelt sätt att smita ifrån insyn.
Vi har läst Insynsutredningen, och det är tydligt att politikerna försökte göra ett seriöst arbete med att täppa till kryphålen för hemliga bidrag.3 Men det verkar som att de missade kryphålet med egna aktiebolag.
Teodorescu Måwe slipper redovisa
Många politiker i lobbybranschen har egna bolag. Det här är inget hypotetiskt problem. Den kristdemokratiska toppolitikern Alice Teodorescu Måwe ber om donationer från “mecenater” och säljer prenumerationer för 600 kronor per år för sin politiska blogg. Prenumerationsintäkterna går in i hennes bolag, som hade inkomster på 980 000 kronor förra året trots att det inte har några anställda.4
Om Måwe tagit emot donationer och prenumerationer på sitt personliga bankkonto skulle hon troligtvis varit skyldig att redovisa dem. Men med Kammarkollegiets tolkning av lagen slipper hon undan transparenskravet i Sverige. (Vår bedömning är dock fortfarande att EU-parlamentets regler kräver att hon redovisar.)
Inte skattefritt
Det här kryphål är användbart för politiker som vill slippa berätta vem som finansierar dem, men det är inte perfekt. Donationer som politiker tar emot personligen är skattefria, men donationer som går genom aktiebolag kan de behöva skatta för. Skattereglerna för aktiebolag är komplicerade, men de får räkna med att mer än en tredjedel går i skatt om pengarna tas ut privat. Det kan dock bli mindre skatt om politikern kan använda pengarna för legitima utgifter i bolaget, till exempel genom att kombinera jobbresor med kampanjresor.
Det här är alltså inte ett gratis kryphål. Men om politiker eller givaren inte vill att allmänheten ska få veta om gåvan är det ett lagligt sätt att gömma undan pengarna från insyn.
Jag vill veta mer om klägget som undergräver demokratin! Gå med i granskningsrörelsen, tipsa, håll dig uppdaterad och berätta för andra.
Det finns fler kryphål
Det här är inte det enda kryphålet i Insynslagen. Vi har tidigare rapporterat om att parti kan ta emot pengar i hemlighet via en insamlingsstiftelse eller en tankesmedja.5 Sverigedemokraternas insamlingsstiftelse och tankesmedja Oikos har tagit emot flera miljoner i hemlighet. I årets redovisning ser vi att det högerextrema partiet AFS tog emot 219 300 kronor från en insamlingsförening som vidareförmedlar anonyma donationer.6
Kryphålet för insamlingsorganisationer kommer tyvärr att finnas kvar även efter lagändringen nästa år. De nya reglerna innebär dock att partierna inte själva får ta emot anonyma bidrag. Men inget hindrar att en “fristående” insamlingsorganisation använder pengarna på ett sätt som gynnar partiet. Till exempel genom att bedriva verksamhet inom ramen för en stiftelse som Oikos.
Den parlamentariska Insynsutredningen försökte sätta stopp för anonyma donationer, men det är svårt att komma åt föreningar och stiftelser som är egna juridiska personer. Rent teoretiskt så är det ju inte självklart att partiet verkligen har ett “bestämmande inflytande” över organisationen, även om det nog är så i praktiken. Det kommer att kräva både en egen utredning och politisk vilja för att lösa.
Täpp till kryphålet
När det gäller politiker med egna helägda aktiebolag är det dock ingen tvekan att politikern har det bestämmande inflytandet över pengarna. Det är ett helt orimligt kryphål, och det borde kunna gå lätt att lösa.
Politiker ska inte ta emot hemliga pengar.
Noter
- https://www.kammarkollegiet.se/vara-tjanster/insyn-i-partiers-finansiering/hitta-statistik-pa-redovisade-intakter ↩︎
- https://www.flamman.se/techprofil-ger-miljoner-till-orebropartiet/ ↩︎
- https://www.regeringen.se/contentassets/b34550905159409db6dcf323b2cc80cc/okad-insyn-i-politiska-processer-sou-202552.pdf ↩︎
- https://klagget.nu/2026/05/29/teodorescu-mawes-mecenater-och-hemliga-bloggpengar/, https://klagget.nu/2026/06/04/grav-teodorescu-mawe-tjanar-en-miljon-extra-utan-att-redovisa/ ↩︎
- https://klagget.nu/2026/04/10/oikos-kallar-oss-konspirationsteoretiker/ ↩︎
- https://www.kammarkollegiet.se/vara-tjanster/insyn-i-partiers-finansiering/hitta-statistik-pa-redovisade-intakter/intaktsredovisningar-politiska-aktorer-2018-och-framat/redovisning?id=556 ↩︎