Kläggets remissvar om lobbyregister
Nu har granskningsinstitutet lämnat ett remissvar på den statliga utredningen om lobbyregister. I korthet tycker vi att det är ett viktigt första steg, men det kommer inte att räcka för att lösa problemet med lobbyismen.
Den statliga utredningen SOU2025:52 ”Ökad insyn i politiska processer” innehåller många förslag. I vår remiss fokuserar vi på lobbyregistret.
Utredningen går att läsa på regeringens hemsida. Här nedan följer vårt remissvar:
Remissvar från Granskningsinstitutet Klägget angående SOU 2025:52 Ökad insyn i politiska processer
Sammanfattning
Granskningsinstitutet Klägget är en del av den partipolitiskt oberoende demokratirörelsen Skiftet, och vi arbetar med att sätta ljuset på lobbyismens demokratiska problem.
Vi välkomnar utredningen förslag om ett lobbyregister. Men det är en allvarlig brist att lobbyregistrets begränsning till så kallade ”pågående ärenden” innebär att lobbyismen kring nya frågor och EU-frågor inte omfattas. Det behöver ändras.
På några områden anser vi också att förslaget borde gå längre. Framförallt anser vi att lobbyregistret borde redovisa varje lobbymöte för sig, att lobbyregistret även borde omfatta kommuner och regioner, och att politiker som är verksamma som lobbyister inte ska få ha hemliga kunder.
Allmänna utgångspunkter
Lobbyismen snedvrider politiken till fördel för välorganiserade intressen som har råd att lägga mycket pengar på att påverka. Lobbyismen gynnar därför stora företag på bekostnad av småföretag och missgynnar allmänintressen som miljö, folkhälsa, skattebetalare och konsumenter.
När lobbyismen är som sämst innebär den en risk för intressekonflikter och vänskapskorruption.
Därför arbetar vi för karensregler mot övergångar mellan politik och lobbyism, och transparens som jämnar ut spelplanen mellan de som har mycket resurser och de som har goda argument.
Vi ser därför utredningens förslag om lobbyregister som ett välkommet steg i rätt riktning.
Förutom vår sakkunskap på området så bygger detta remissvar även på mer än artontusen enkätsvar vi har inhämtat från engagerade medborgare genom olika enkäter. Svaren är inte nödvändigtvis representativa för det svenska folket i sin helhet, och alla frågor var inte med i alla enkäter, men svaren illustrerar det stora engagemang som finns i frågan. Men än 94 procent av de svarande anser att det är bra att utredningen föreslår ett lobbyregister.
Begränsa inte lobbyregistret till pågående ärenden
Det största problemet med utredningens förslag är att den vill begränsa lobbyregistret till så kallade “pågående ärenden”. Det innebär att den stora del av lobbyismen som handlar om att få upp nya frågor på bordet inte omfattas.
Om till exempel ett bolag som Northvolt lobbar på regeringen för att ge dem stora subventioner ska det alltså enligt förslaget få äga rum i hemlighet tills frågan blivit ett pågående ärende. Vi anser att den begränsningen är orimlig.
Med utredningens förslag kommer det ofta vara svårt att veta om en ny fråga är ett pågående ärende eller ej. Det kan krävas ett omfattande arbete för att ta reda på det, och de flesta lobbyister kommer därför rapportera in sitt påverkansarbete för säkerhets skull. Begränsningen gynnar enbart de som av olika skäl vill dölja att de försöker påverka politiken.
97 procent av de människor som svarade på våra enkäter om detta ansåg att lobbyregistret bör omfatta lobbying om nya frågor.
Uteslut inte EU-frågorna från lobbyregistret
Utredningens oklara definition av pågående ärende är utformad så att stora delar av lobbyismen för att påverka Sveriges linje när EU stiftar lag troligen inte omfattas av lobbyregistret. Vi uppmanar regeringen att ändra förslaget så att lobbyism om Sveriges linje i EU ska ingå i lobbyregistret.
Denna fråga har bland annat uppmärksammats av den tidigare biträdande statssekreteraren Mats Engström, som bland annat varit kopplad till SIEPS. I ett inlägg betitlat “Insynskommittén glömde EU” noterar han att utredningens formulering: ”Med ärende avses ärende enligt 4 eller 7 kap. regeringsformen” sannolikt innebär att stora delar av lobbyismen på riksdag och regering när det gäller EU-frågor inte omfattas. Det är i så fall en allvarlig brist.
Engströms inlägg kan läsas på internet: https://mengstrom.blogspot.com/2025/05/insynskommitten-glomde-eu.html
Då utredningen inte för några resonemang kring frågan om att undanta EU-frågorna från lobbyregistret bedömer vi att det här rör sig om en oavsiktlig konsekvens och ett rent olycksfall i arbetet.
När vi frågade människor om lobbyregistret ska omfatta försök att påverka hur Sverige agerar när EU stiftar lag svarade 99 procent av de svarande ja.
Lobbying om genomförande bör vara med i registret
Utredningens förslag innebär att lobbying om hur beslutade lagar ska genomföras inte omfattas av lobbyregistret. Eftersom myndigheterna ofta har ett stort handlingsutrymme och de detaljerade reglerna kan vara viktiga är det här en brist.
Vi anser att även lobbyism om hur beslut ska genomföras ska omfattas av lobbyregistret.
Alla lobbymöten bör vara med i lobbyregistret
Utredningen föreslår att lobbyregistret bara ska berätta om lobbymöten har förekommit, inte om hur många möten som skett.
I EU:s lobbyregister ska alla lobbymöten redovisas, förutom några rimliga undantag som till exempel möten med oppositionella från diktaturer. Det har visat sig vara lätt att hantera praktiskt, och ger viktig information. Vi anser att liknande regler bör gälla även i det svenska lobbyregistret.
Det är en avsevärd skillnad om en lobbyorganisation bara har ett enda möte eller om den har återkommande möten med en politiker varje vecka. Den skillnaden bör framgå av lobbyregistret.
När vi frågade de som besvarade vår enkät ansåg 91 procent att det var mycket viktigt att alla möten är med i lobbyregistret. Ytterligare 7 procent ansåg att det var ganska viktigt.
Delat ansvar för registrering
Utredningen vill lägga hela ansvaret för registrering på lobbyisterna.
Vi anser dock i likhet med Naturskyddsföreningens remissvar att ett svenskt system för transparens bör följa EU-systemets ordning där ansvaret för årlig övergripande registrering vilar på avsändaren/lobbyaktören, medan ansvaret för löpande registrering av möten vilar på mottagaren/beslutsfattaren.
Kommuner och regioner bör vara med i lobbyregistret
Utredningens förslag innebär att lobbying på kommuner och regioner inte kommer att vara med i lobbyregistret. I varje fall inte i ett första steg.
Men kommuner och regioner gör av med stora belopp skattepengar, och lobbyismen på dem är oreglerad. Det är tydligt att lobbyfirmor och andra företag anställer före detta kommun och regionpolitiker för att kunna påverka besluten. Den mediala granskningen är ofta svagare på kommunal och regional nivå, och det finns en risk för jäv och intressekonflikter.
Kommuner och regioner bör därför omfattas av lobbyregistret. Om regeringen inte vill inkludera alla kommuner i lobbyregistret redan från början bör man överväga att i ett första steg införa sådan regler för regionerna och storstadskommunerna.
Löpande rapportering är bättre än tre uppdateringar per år
Utredningen föreslår att lobbyregistret ska uppdateras tre gånger per år. Vi anser att det vore bättre om registret uppdateras löpande, i direkt anslutning till lobbyaktiviteterna. EU-kommissionen har till exempel regler om att lobbymöten ska redovisas inom två veckor.
En löpande uppdatering innebär betydligt bättre transparens och möjlighet till journalistisk granskning. Det sparar också arbete för de som ska registrera, eftersom det är lättare att rapportera in direkt än att lägga arbetsuppgifterna på hög i upp till fyra månader.
Förbjud politiker att ha hemliga kunder
I Sverige är det fortfarande lagligt för politiker att ta betalt för att påverka politiken till förmån för hemliga kunder. Det innebär en risk för jäv och intressekonflikter.
Politiker får inte ta emot pengar för att påverka ett ärende de arbetar med, och om de är jäviga förväntas de anmäla detta själva. Men då lobbykunderna oftast är hemliga är det svårt att kontrollera.
Detta är framförallt ett problem med deltidspolitiker, och särskilt i Stockholm som är centrum för lobbybranschen.
Det enklaste sättet att lösa detta problem är att införa ett lobbyregister som också omfattar kommuner och regioner. Ett annat sätt är att införa ett lagkrav på politiker med lobbykunder ska redovisa dem.
Mer än 99 procent av de människor som svarat på vår fråga om kommun- och regionpolitiker ska få tjäna pengar på att lobba för hemliga kunder är emot.
Lobbyregistret borde också omfatta indirekt lobbying
Utredningens förslag innebär att direkta påverkanskontakter ska omfattas av lobbyregistret. Men kontakter mellan lobbyfirmor som syftar till att bygga relationer som underlättar framtida lobbying och försätta politiker i tacksamhetsskuld omfattas tyvärr inte av förslaget.
För några år sedan anordnade till exempel byrån Prime gratis utbildning för riksdagsledamöter i konsten att bedriva personvalskampanj. Det skulle falla utanför lobbyregistret.
Indirekta påverkanskontakter med professionella lobbyister som syftar till att underlätta politisk påverkan bör också omfattas av registret.
Gåvor till politiker ingår inte i lobbyregistret
Lobbyism fungerar till stor del genom att de som vill påverka politiker ger dem gåvor i form av tillgång till plattformar eller gratis arbetskraft som underlättar för de driva de frågor lobbyisten önskar.
Det kan handla om utkast på motioner, talepunkter och debattartiklar, eller inbjudan att föreläsa på konferenser, eller att delta på ett exklusivt mingel under Almedalsveckan. Dessa gåvor redovisas oftast inte, och det ekonomiska värdet kan vara svårt att beräkna.
En reglering som kräver öppenhet kring denna sorts gåvor till politiker är förenat med praktiska problem. Men det finns en smidigare lösning för att synliggöra detta: när det finns ett intensivt samarbete mellan en lobbyorganisation och en politiker har de oftast täta möten.
Den mest praktiska lösningen för att synliggöra den här sortens relationer är att redovisa alla lobbymöten i registret var för sig.
Skärp karensreglerna
Dagens övergångsrestriktioner innebär att ministrar och statssekreterare kan förbjudas att ägna sig åt lobbyism under första året efter avgången. Men det är värt att utreda om systemet fungerar tillräckligt väl. Karenstiden är kort, och avgångna ministrar kan tjäna anmärkningsvärt mycket pengar på att föreläsa för storföretag under den period de är förbjudna att lobba.
Det är särskilt stötande om den avgånge samtidigt erhåller någon form av inkomstgaranti från sin tid i politiken.
Vi anser att karensreglerna när det gäller lobbyism bör skärpas, och att de även bör omfatta riksdagsledamöter.
Förbjud hemlig betald opinionsbildning
Utredningens förslag om ett lobbyregister omfattar bara direkt lobbying. Det innebär att indirekta opinionsbildningskampanjer som syftar till att påverka politiken kan fortsätta att gå under radarn. Det är ett allvarligt problem.
För några år sedan avslöjade Expressen att en svensk lobbyfirma bedrev en kampanj på uppdrag av Huawei för att riva upp förbudet mot att de bygger 5G-nät. PA-firman lurade kommunpolitiker att delta i kampanjen för att riva upp ett förbud som införts för att minska risken för kinesiskt spionage utan att berätta om sin hemligaa uppdragsgivare.
Det är rimligt att kräva av svenska PA-företag att de redovisar alla sina påverkansuppdrag, inte enbart de som innefattar direkt lobbying.
Max Andersson
Utredningschef Skiftet och chefredaktör för Granskningsinstitutet Klägget