Veckans stora nyhet är Sverigedemokraternas flopp i EU-valet. Utifrån opinionsmätningarna drömde de om att växa till fem mandat. Istället förlorade de väljare, och blev bara fjärde största parti. Bilderna från valvakan visar chockade sverigedemokrater när siffrorna presenterades.

Det finns två sorters valresultat. De som kommer att glömmas bort, och de som förebådar framtiden. Det finns skäl att hoppas att SD:s valnederlag tillhör de senare.

I grund och botten är valförlusten Jimme Åkessons misslyckande. En annan partiledare hade hanterat avslöjandet om trollfabriken genom att tala om annat och hoppats att minnet skulle sjunka undan tills valdagen. Men Åkesson valde istället att hålla skandalen vid liv genom att gå till attack mot media och alla andra partier, inklusive hans vänner i regeringen.

”– Till er i detta klägg: politiker, kampanjjournalister, aktivister, vet ni en sak? Vi skäms inte”, sade Åkesson i en Youtube-video som SD betalade hundratusentals kronor för att visa miljontals gånger.¹

Men inte ens SD:s egna sympatisörer gillar att partiet gömmer sig bakom anonyma hat-konton. Enligt Novus är det bara en fjärdedel av deras väljarbas som gillar det.² Och det är svårsmält att partiet diskuterar hur man kan få muslimer att hata Sverige på ett sätt som ökar risken för terrorattacker.

Det funkar inte heller att för SD att anklaga alla som kritiserar dem för att vara ett ”vänsterliberalt klägg”. De är ett maktparti med politiska tjänstemän i Rosenbad. De är med och styr Sverige. Ulf Kristersson, Johan Pehrson och Alice Teodorescu Måve är visserligen en del av lobby-klägget precis som SD, men ingen tror att de är vänster.

När Åkesson dessutom började yra om den tokiga högerextrema konspirationsteorin om folkbyte framstod partiet som obehagligt. Många av SD:s sympatisörer valde att stanna hemma på valdagen. Det är första gången de minskar i ett val.

SD har lyssnat på näringslivslobbyn och sålt ut sin kritik mot vinster i välfärden för att få del av makten. Deras ledning dricker öl med lobbyister och ministrar. I den här valrörelsen försökte de stjäla ordet ”klägg”. Men det funkade inte. Människor vet att de är en del av klägget.

Så vitt vi kan se genom våra söktjänster på nätet har SD börjat backa och nästan slutat använda ordet klägg sedan valet. Det vore bra om de kunde sluta med rasism, hatpropaganda och konspirationsteorier också.

Förhoppningsvis är valnederlaget bara början på SD:s nedgång som politiskt parti. De brukade vara ett oppositionsparti, men nu är de en del av etablissemanget. Det ser deras väljare, och det skär sig.

Det är mycket möjligt att valförlusten kan vara början på slutet av Åkessons partiledarskap. Folk i partiet har till och med börjat kritisera honom på ett sätt som läcker ut i medierna.³ Det är bara två år till nästa val. Förutsättningarna för att väljarna ger SD och Tidöregeringen sparken är mycket goda.

1. https://samnytt.se/akesson-kritiserar-kalla-faktas-reportage-gigantisk-inhemsk-paverkansoperation, https://emanuelkarlsten.se/sverigedemokraternas-motbild-har-natts-av-miljoner-sa-mycket-betalar-de-for-rackvidden/ ↩︎
2. https://www.di.se/debatt/hog-valjarrorlighet-ar-det-nya-normala/ ↩︎
3. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-valet-akessons-strategi-ifragasatts-internt ↩︎