Tidningen Flamman har gjort en granskning som visar att arbetsmarknadsminister Johan Pehrson tidigare var delägare i ett säkerhetsföretag, som tack vare en lagändring kan göra vinst på att skapa kaos i norra Sveriges arrester. Det visar återigen hur svaga lagar vi har mot klägget i Sverige.

Regeringen vill ha det som i tv-serien Orange is the New Black

Först behöver vi slå fast en sak: Starka krafter i regeringen vill privatisera driften av Sveriges fängelser. Men de förstår att det inte går att göra i ett svep för då skulle alla förstå att de vill ha det som i USA och tv-serien Orange is the New Black.

Privata fängelser är fruktansvärda och alla, utom de som äger fängelser, vet vilka konsekvenserna blir för fångarna och samhället. Privata fängelser är trånga, osäkra och underbemannade vilket leder till att fler sitter längre i tid i fängelse och fler återfaller i brott efter vistelsen. Bra för de som äger de privata fängelserna och dåligt för samhället.

Det är ingen konspirationsteori att starka krafter i regeringen vill privatisera fängelser. Tvärtom är det uttalat av regeringens favoritlobbyist Peje Emilsson på Kreab. Han är glasklar med att han vill göra exakt samma sak som han gjorde för vårt utbildningsväsende.¹ Emilsson har en plan och det första steget är att låta ”auktoriserade” bevakningsbolag vara arrestvakter och den har varit i effekt sedan 2017.

Regeringen tar ännu ett  steg mot privata fängelser och Johan Pehrson tjänade på kaoset

Johan Pehrson är idag Sveriges arbetsmarknadsminister och Liberalernas partiledare. Det är välkänt. Men vad alla inte vet är att han i över tio har drivit ett företag tillsammans med gamla lumparkompisar som inriktar sig på att äga företag. De har en omsättning på över 300 miljoner och den mest framgångsrika delen är just ”säkerhetsområdet”.

Johan Pehrsons tidigare företag äger 10 procent av säkerhetsföretaget Securus. Tack vare en påpasslig lagändring som innebär att privata företag får transportera arresterade den första december 2022 och en vunnen upphandling innan årets slut får Securus kontrakt att bemanna arrestvakter i polisregion Nord. Johan Pehrson var andelsägare fram till slutet av 2022. Johan Pehrson genomförde alltså som minister en lagändring som ett företag som han delägde drog vinning av. Förslaget hade ursprungligen lagts av Ardalan Shekarabi (S) men det är ändå inte snyggt.²

Hur ser det då ut när ett företag som delägts av Johan Pehrson får driva offentlig verksamhet och göra vinst? Ett ord: kaos. Bolaget har inte lyckats skaffa bemanning på över ett år vilket skapar en kris för polisen och samhället:

• Endast 6 av 29 arrester är öppna
• Poliser tvingas ägna massa tid till att köra anhållna långa sträckor
• Poliser måste hoppa in och jobba som arrestvakter, till och med polischefen var tvungen att jobba en vecka som arrestvakt
• Fokus blir frihetsberövning, vilket förhindrar polisen från att jobba med andra saker
• Polisen i polisregion Nord hade över 14 000 övertidstimmar förra året

Kortfattat så blir polisarbetet blir lidande för att ett bolag ska göra vinst.

Lagligt men olämpligt

Självklart är det bra att Johan Pehrson sålde sitt innehav i slutet av 2022 i samband med att bolaget vann upphandlingen. Dessutom var han enligt sig själv en ”passiv ägare” i företaget. Men i politiken var han allt annat än passiv då han motionerade om fler ordningsvakter och att göra vaktverksamhet vid privata bostäder till en RUT-tjänst. Det låter som en väldigt aktiv ägare i mina öron.

Sanningen är att den politiska och ekonomiska makten vuxit tillsammans i ett klägg där gränsen mellan politiken, påverkan och storbolagen helt löst upp. Det minst sagt olämpligt att driva politik gör att gynna personliga ekonomiska intressen. Riksdagsordningen säger att ledamöter inte får delta i ärenden som rör dem personligen, men om en ledamot äger ett företag så tolkas det som att det inte påverkar ledamoten personligen. Lagändringar påverkar ju alla företag och deras ägare.

När det gäller gåvor till riksdagsledamöter finns det ett tufft regelverk som säger att en ledamot inte får behålla gåvor som är värda mer än 450:-.³ Men om en ledamot skriver en motion som deras företag kan tjäna miljoner på så anses det inte att ledamoten är jävig.⁴

Det är en bekväm lagstiftning för politikerna, men det kan starkt ifrågasättas om den är vettig. Är det verkligen rimligt att politiker driver frågor som de personligen kan tjäna stora pengar på?

Flamman har frågat Forskaren Andreas Bågenholm har forskat om just korruption om Johan Pehrson agerat brottsligt:

– Jag tror inte att det finns något brottsligt i det, däremot är det olämpligt. Rent principiellt ska man se till att det inte finns sådana här intressekonflikter över huvud taget. När det gäller aktier kan man deponera dem så att de hanteras av oberoende förvaltare. Påståendet att man är en passiv ägare är svårt att bevisa. Då blir det mycket upp till personernas hederlighet om man ska lita på det.

Bågenholm har säkert rätt i att det inte är olagligt. Men det borde det vara. För det finns ingen orsak för oss att lita på Johan Pehrsons goda intentioner. Eller någon annan makthavare för den delen heller. Och det är just därför som vi behöver granska klägget och införa mycket strikta lagar mot klägget i politiken.

1. https://www.aftonbladet.se/kultur/a/WRrWn2/privata-fangelser-och-vinstdriven-kriminalvard-av-eric-rosen ↩︎
2. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/arrestantvakter-och-transportuppdrag_h903275/html/#page_3 ↩︎
3. https://www.dn.se/nyheter/sverige/kaftan-och-kristallklubba-talmannen-far-flest-gavor-i-riksdagen/ ↩︎
4. https://www.riksdagen.se/globalassets/04.-ledamoter-och-partier/ledamoternas-arvoden-och-villkor/uppforandekod-for-ledamoter/uppforandekod-2022-webb.pdf
   ↩︎